Angerboda

I veckan kom beslutet från Skatteverket, hovet får inte behålla sin status som andaktshus. Skatteverket omtaxerar istället Sörmlands Stavhov till en hyrehusenhet.

De som följt bloggen vet att denna process pågått ett tag. Vi har anfört alla argument vi har kunnat, fastigheten är byggd som ett andaktshus, den enda verksamheten som försiggår i fastigheten är av religiös natur. Ritualer som är att se som bön förekommer i fastigheten, vi har övergångsritualer som är att likställa med det kristna dopet. Vi samlas minst en gång i veckan, och vi firar gemensamt religiösa högtider i fastigheten. Fastigheten ägs dessutom av en person som har en roll som är likvärdig en pastor i en kristen församling. Men ingenting har handläggaren på Skatteverket accepterat.

Detta trots att Skatteverkets riktlinjer är tydliga, en fastighet skall taxeras utifrån vilket ändamål den är byggd för, och vilken verksamhet som pågår i fastigheten.

Skatteverket har tagit fasta på att vi uppgett att vi utgör en icke missionerande trosinriktning, som endast vänder sig till de som söker upp oss; vilket i sig beror på att vår trosinriktning åtminstone delvis är att se som fatalistisk. De som är ämnade att följa vår väg kommer att hitta den, utan att vi springer och knackar på deras dörr och tjatar.

Man har även fastnat på att jag beskrev verksamheten som blygsam, vilket jag gjorde enbart för att jag inte kände att Skatteverket hade med vår verksamhet att göra. Utifrån dessa invändningar argumenterar man för att verksamheten i byggnaden inte är av tillräckligt stor samhällsnytta för att kvalificera som specialbyggnad. I min begäran till omprövning menar jag att det knappast kan vara avgörande ifall verksamheten i byggnaden är tillräckligt utåtriktad för att den skall anses vara en kyrkobyggnad. Nyckeltal som antal aktiviteter eller antal besökare kan inte heller vara avgörande. Det enda som kan vara avgörande är syftet med byggnaden och arten av den verksamhet som bedrivs.

Man har hela tiden från Skatteverkets sida ifrågasatt mina argument och
därmed tvingat mig att allt mer detaljerat beskriva min religiösa tillhörighet. Under processens gång har jag blivit införstådd i att detta i sig är ett brott mot min grundlagsskyddade religionsfrihet. Myndigheter får helt enkelt inte avkräva folk uppgifter om deras religiösa hemvist. Denna process har sett till att min religionstillhörighet finns väl dokumenterad i offentliga handlingar.

Utifrån argumentationen i beslutet från Skatteverket, så är det tydligt att man utgår i från monoteistiska religioner och deras förutsättningar när man fattat detta beslut. Man är fast i en schablonbild av vad religion är, de flesta religionsvetare är nog överens om att religion idag varken behöver ha en missionsbefallning eller trosbekännelse. Religion kan ha helt andra ramverk, på precis det sätt som nordisk hedendom och stav har.

Argumentationen i beslutet och det faktum att man ändrar fastighetsbeteckningen på Sörmlands Stavhov till hyreshusenhet; skickar en tydlig signal. Man markerar att vår religiösa utövning har lägre status jämfört med monoteistisk trosutövning; samt att endast monoteister har rätt att hålla av staten erkända andaktshus.

Jag ser det som ytterst osannolikt att processen fortsatt ifall jag istället hade varit en pastor inom en frikyrkoförsamling som råkade stå som ägare till ett bönehus. Därför anser jag att även detta är en kränkning och diskriminering som går mot den grundlagsskyddade religionsfrihet vi har enligt regeringsförklaringen. Eftersom jag anser att min grundlagsskyddade religionsfrihet har kränkts på flera punkter så har jag även startat en parallell process omkring detta.

Eftersom jag tillhör en religion som in i det som definieras som modern tid
har undantryckts och förföljts, till den grad att dödsstraff har utdömts för folk som ägnar sig åt liknande bruk som det vi gör; så anser jag att kränkningen när man registrerat min trostillhörighet är extra allvarlig. Jag tillhör trots allt en tradition som var sluten och hemlighölls fram till 1992 av just denna orsak. Det faktum att det finns monoteister som är extremt fientligt inställda gentemot polyteistiska trosutövare gör inte saken mindre allvarlig.

Som ni förstår kommer jag inte vika ned mig. Jag tänker inte acceptera
att bil felfördelad av statliga myndigheter, ej heller att min religionsfrihet anses som mindre skyddsvärd jämfört med monoteistisk religion.

Vi ägnar oss åt bön, övergångsritualer, högtidsfirande och själavård på Sörmlands Stavhov; vår verksamhet utgör lika stor samhällsnytta som vilken annan kyrkobyggnad som helst, och den skall därmed erkännas som ett andaktshus av staten.

Jag som gode skall inte heller behöva nagelfaras av tjänstemän på statliga myndigheter. Jag har precis samma funktion som en frikyrkopastor, och det hus där jag bedriver min gärning skall erkännas som ett andaktshus.

Jag kommer med största sannolikhet att återkomma till ämnet. Detta är
principiellt viktigt både utifrån ett demokratiskt perspektiv, men även för andra inom den hedniska kretsen. Även om Sörmlands Stavhov är det första dedikerade hovet i Sverige, så är vi sannolikt inte det sista. Det gäller alltså att säkerställa hedningars rättigheter även framöver.

Jag har bifogat ett kort på när syjuntan har möte i den fastighet som numer är Sörmlands Stavhov. Om än de yttre uttrycken för vår tro skiljer sig, så är de säkerligen upprörda. För även de verkade i en tid då staten ansåg sig ha ätt att sätta sig över folks trosutövning.

För fyra år sedan
publicerade jag ett blogginlägg med titeln ”Heimdalls svärd”,
där beskrev jag kortfattat systematiken inom stav och synen på
guden Heimdall inom traditionen. Jag avslutade med att deklarera att
stav är en Heimdall-kult. [1]

I den här texten
utvecklar jag Heimdall utifrån ett stavperspektiv. Texten bygger på
min egen analys och tolkning av stavs systematik och struktur och de
olika aspekter inom traditionen som berör Heimdall. Precis som många
av mina inlägg är denna text att se som en källtext, då det är
första gången uppfattningen från av en muntlig tradition förmedlas
i en sammanhållen text.

Den här texten blir en
djupdykning där jag försöker förtydliga Heimdalls väsen, det
underlättar således om man har följt bloggen och har en relativt
god kunskap om nordisk mytologi. Men, jag kommer lämna referat till
andra blogginlägg som jag har skrivit och som berör de olika
områden jag avhandlar. Jag refererar även till de skriftliga
källorna och nämnvärda forskare.

Den här texten samlar
alltså ihop en stor textmassa, och sammanfattar väldigt mycket av
mitt bloggande. Den här texten kan ses som det inledande kapitlet i
den bok jag publicerat kapitelvis på nätet under de senaste fyra
åren. Den som utgår från denna text och följer referenserna
utlovas en god förståelse för vad stav faktiskt är och hur det
fungerar. Sedan är det upp till läsaren att avgöra om den vill
försöka tillgodogöra sig även de praktiska bitarna av stav.
Enligt mig är det praktiska utövandet precis lika viktigt som det
teoretiska.

Inledning

Inom akademin framstår
Heimdall lite som en gåta, man vet inte riktigt hur man skall
förhålla sig till honom. Från mitt perspektiv som stavutövare är
detta väldigt konstigt. Heimdall nämns på åtskilliga ställen i
de litterära källorna, om man analyserar vad han gör, och vad han
säger, och hur man beskriver honom; så tycker jag att man får en
ganska tydlig bild.

I Eddadikten Rigsthula
beskrivs hur Heimdall besöker människorna under namnet Rig, han
besöker olika familjer och utifrån detta formeras de
samhällsklasser som utgör kärnan i samhället. Rig ger de
människor han möter goda råd och förmedlar kunskap om runor och
annat praktiskt. Han är delaktig när de lär sig stridskonst och
magi och annan värdefull kunskap. Till slut kommer en punkt då
Jarls son Kon Unge (konung) överträffar Rig i kunskap om runor, och
därmed får överta hans namn. Det ger nästan intrycket av en
gudomligt inrättad och ärftlig kungaätt, till skillnad från stav
har Rigsthula ett socioekonomiskt perspektiv. [2]

I Rigstula framställs
Heimdall som en lärare och förmedlare av kunskap, en länk mellan
gudar och människor. Enligt de litterära källorna är det Oden som
fångar upp runorna från underjorden, men det är Heimdall som
förmedlar kunskapen till människorna. Måste vi relatera Heimdall
till en gudomlighet från en annan tradition så kommer Grekernas
Hermes Trismegistos nära till hands, likaså Egypternas Thot eller
Metatron som förekommer i judisk och kristen mysticism.

Enligt
stavs uppfattning är Heimdall den av gudarna som främst förstår
människorna och deras behov, han är den mänskligaste av gudarna,
och han lyssnar till människorna. Han kan därmed liknas med en
psykolog. Enligt stavs uppfattning är Heimdall beskyddare av
jarlklassen, alltså tänkarna, filosoferna och läkarna. [3]

Geometri och tidräkning

I artikeln om Heimdalls
svärd beskriver jag hur Heimdall inom stav är knuten till den
sjunde runan, och att man genom att stapla den sju gånger skapar en
illustration av Urds väv. I artiklarna om runställningarna och
stridskonsten så har jag beskrivit hur man inom stav uppfattar detta
som en geometrisk illustration som visar flera underliggande lager av
vår verklighet. I denna illustration finns flera aspekter av
universums förutsättningar inkodade, och precis som en hyperkub,
eller tesserakt, så skall illustrationen uppfattas som en skugga av
något multidimensionellt som man försöker förmedla på en
tvådimensionell yta.[4][5][6]

Illustrationen av
väven har starka paralleller med medeltida geometri och platonism,
och den fyller samma funktion som de kuber man använder inom andra
filosofiska skolor. Man kan även se paralleller till modern fysik
där geometri spelar en viktig roll. Från ett strikt stavperspektiv
knyter vi alltså Heimdall till matematik. Men vi knyter honom även
till kunskap i största allmänhet. Oavsett om man utgår från
mysticism eller modern fysik, så är det återkommande att man
använder avstånd, vinklar och former för att förklara universums
egenskaper.

Heimdall personifierar
systematiken inom stav, och därmed knyts Heimdall även till
tidräkning genom den runkalender som är en integrerad del av stavs
systematik. Detta är den enda levande runkalender som existerar
idag, den är dessutom mer omfattande än de jämförbara medeltida
runkalendrar man känner till. Stavs kalender har mycket tydliga
mytologiska kopplingar, och är till skillnad från medeltida
kalendrar helt fristående från den kristna kalendern. Heimdalls
koppling till tidräkning är inte speciellt kontroversiellt utifrån
ett akademiskt perspektiv, då han blåser i Gjallarhornet och
markerar slutet på innevarande tidsålder. [7]

Heimdalls ljud – Valans
spådom

Genom Heimdalls lur och
att han beskrivs ha en extremt välutvecklad hörsel; så är det
naturligt att förknippa Heimdall med musik. Jag kan inte komma på
någon annan nordisk gudomlighet som i källorna är lika tydligt
förknippas med ett musikinstrument. Om man applicerar matematik på
former får man geometri, applicerar man matematik på ljud skapas
musik.

Enligt fysiken är ljud
inget annat än vibration, och vibration är i sin tur energi. Enligt
fysiken är vibration en förutsättning för universum, utan detta
skulle allt stagnera och falla isär. Atomer och molekyler behöver
energi för att hålla ihop.

Valans spådom är en av
de viktigaste dikterna i den nordiska mytologin, där beskrivs
världens skapelse och undergång. Dikten inleds med en uppmaning
till Heimdalls söner att lyssna.

Hören mig alla
heliga släkten,
större och smärre
söner av Heimdall;
du vill ju, Valfader,
att väl jag täljer
forntida sägner,
de första, jag minnes.

På fornisländska lyder
den inledande strofen;

”Hljóðs bið ek allar helgar
kindir, meiri ok minni mögu Heimdallar”

Ordet Hljóðs betyder
ljud, men det kan också vara en uppmaning att vara tyst och lyssna
på något viktigt. Ordet bið, alltså ber, förstärker att det är
en uppmaning till åhöraren att inta tystnad, men ordet kan också
åsyfta bön och tålamod. Ordet mögu som brukar översättas till
söner korrelerar till den moderna svenskans måg, även ingifta
släktingar kan gå under denna benämning. Ordet mögu kan även
syfta till unga män i allmänhet, och har släktskap med den
feminina motsvarigheten mö. De som uppmanas att lyssna behöver med
andra ord inte uppfattas som genetiska ättlingar till Heimdall.

Redan i inledningen av
dikten förbinds alltså Heimdall till både ljud och människor. Man
kan uppfatta att ljud som urprincip och underliggande förutsättning,
länkas samman med människorna som har kommit många steg senare i
skapelseprocessen. Versen binder genom Heimdall samman människorna
med alla nivåer i universum. Människan är skapelsens krona, utan
att för den sakens skull ställa människorna över något annat.
Det är många underliggande lager som krävs för att människorna
skall kunna existera. Samma ögonblick som universum slutar att
vibrera och göra ljud så upphör mänskligt liv.

Det är
också värt att notera att heliga släkten nämns i samband med
uppmaningen att lyssna, vilket indikerar att det som förmedlas i sig
är heligt. Ord är magiska och heliga inom många religioner, inte
minst i en muntligt traderad religion som nordisk hedendom. De
skriftliga källorna är som bekant nedtecknade muntliga berättelser.

I Strof 27 av Valans
spådom så återkommer man till Heimdall i förhållande till ljud:

(Lönnroth)
Hon vet var
Heimdals
hörsel är gömd
Under det heliga
högresta
trädet

På fornisländska
är det återigen det mångtydiga ordet hljóð som används. Ordet
kan som nämnts vara en uppmaning att lyssna under tystnad, men det
kan även beskriva ljud, ton, musik eller hörsel. Om man tittar på andra
nordiska översättningar så är hörsel inte ett självklart val,
andra nordiska översättare har översatt strofen med ”Heimdalls
ljud”, eller Heimdalls horn.

En del forskare
finner det förbryllande att Valans spådom inleds med en referens
till just Heimdall. Men den aktade religionshistorikern Gro
Steinsland, menar att man under den sena vikingatiden framhäver
Heimdall som ett svar på utmaningarna från kristendomen, och att
detta visar att hedendomen fortsatt var nyskapande och aktiv.

Steinsland
argumenterar för att Heimdall representerar en mer human riktning av
hedendomen, jämfört med myterna omkring Oden. Man stakar ut en ny
framtid fri från de släktfejder och edsbrott och svek som präglade
vikingatiden, både på ett mänskligt och gudomligt plan. Alltså
frigör man sig genom Heimdall från de motsättningar som i
förlängningen leder till Ragnarök. Man har alltså tagit lärdom
från myterna, och genom denna lärdom valt en annan väg. [8]

Himmelsberget, kosmologin
och ursprunget

I sången om Grimner
berättar Oden att Heimdall har sin boning på Himmelsberget.

Vers 13:
Himinbjorg
är den åttonde,
och Heimdall där säges
över helgedomarna härska;
i sitt trevna hus
tömmer gudaväktarn
glad sitt goda mjöd.

Steinsland menar att denna
vers tydliggör att Heimdall hör hemma i de övre kosmologiska
skikten. Vidare nämns i versen att Heimdall därifrån härskar över
helgedomarna, vilket påminner om uppfattningen inom stav att
Heimdall är jarlarnas, det vill säga prästerskapets, beskyddare.
Versen avslutas med att Heimdall i sitt hem glatt dricker sitt goda
mjöd. I nordisk diktkonst refererar mjöd ofta till insikt och
kunskap. Under den här tiden gör man inte heller skillnad mellan
humaniora, vetenskap eller andlig kunskap; det är en senare
uppdelning. Utifrån ett stavperspektiv är det inte någon egentlig
skillnad mellan vetenskap och andlighet, det är endast olika vägar
att försöka förstå vår omvärld och de villkor vi lever under.

Religionshistoriskt är
det inte alls kontroversiellt att hävda att Heimdall har en
kosmologiskt funktion. Inom stav är Heimdall knutpunkten mellan de
sju världarna i kosmologin, och kopplingarna visualiseras med Hagl
runan, alltså en geometrisk illustration av kosmos. Denna
uppfattning är inte helt annorlunda jämfört med källorna som
uppger att Heimdall vaktar bron Bifrost som knyter ihop världarna.
Förutom att stav tillför en geometrisk dimension, så ses även
Heimdall som en personifiering av knutpunkten. Heimdall är alltså
en integrerad del av universum enligt den bild stav förmedlar.

Värt att nämna är att
man inom stav inte förmedlar någon uppfattning om Yggrasil eller
Bifrost, kosmologin knyts helt och hållet samman genom Hagl runan.

Följer man logiska steg
utifrån Stavs kosmologiska illustration, så kan man faktiskt avkoda
stora delar av den nordiska skapelseberättelsen; dessutom rimmar
illustrationen väl med underliggande lager i Eddorna. Utifrån stavs
kosmologi kan man dessutom dra paralleller till klassisk platonism.

Den främsta källan till
nordisk kosmologi kommer från den medeltida isländska skalden
Snorre Sturlasson. Jämfört med Snorres kosmologiska beskrivning är
stavs kosmologi extremt sammanhållen. Snorres kosmologi faller isär
vid närmare granskning, medan stavs kosmologi står pall för
kritisk granskning. Stavkosmologin är unik i vår tid, men jag har
valt att inte publicera detaljstudier av stavkosmologin. Flera gånger
har jag skrivit utkast, men varje gång har jag slutat eftersom det
kändes som jag dissekerade traditionen.

Heimdall hör alltså
samman med den matematik, i form av geometri, ljud och tid, som
återkommer i olika religioners skapelseberättelser. Dessutom utgör
Heimdall det urmedvetande som krävs för att överhuvudtaget kunna
skapa universum. Det är en väletablerad filosofisk uppfattning att
tanken och fantasin kommer före allt. Ingenting kan skapas om inte
någon tänker ut det i förväg. Enligt stavs skapelseberättelse,
som ännu är muntligt traderad, så är det Heimdall som står för
denna tanke. Stav uppfattar alltså Heimdall som den första, och den
äldsta av gudarna. Stav uppfattar till och med att Heimdall stammar
från en tidigare kosmisk cykel.

Heimdall gudarnas
rådgivare

Även gudarna har nytta av
Heimdalls vishet och goda råd. I kvädet om Trym berättas att jätten
Trym har stulit Tors hammare, för att återlämna hammaren kräver
jätten att få gifta sig med Fröja. Fröja vägrar att gå med på
detta, vilket föranleder att Heimdall ger rådet att Tor själv bör
ta på sig brudkläderna. Så här översatte Erik Brate strof 15 i
Trymskvädet:

Då yttrade Heimdall,
av
asar den vitaste, –
han visste väl framtiden
som vanerna
annars –
“Bindom på Tor då
brudelin;
bäre han
det stora
brisingasmycket!

Benämningen den vitaste
av asar är inte helt tydligt enligt språkvetarna, men det verkar
finnas två uppfattningar. Den ena är att vit syftar på att någon
är vacker och har lyster. Den andra möjligheten är att vit syftar
på någon som inte behöver arbeta fysiskt, och som kan sitta i
skuggan och filosofera och därmed undvika solbränna. Inom stav
finns dock uppfattningen att färgen vit är knuten till jarlklassen,
alltså prästerskapet. Heimdall ses som jarlklassens främsta
gudomlighet. De andra gudomligheterna som representerar jarlklassen
har en viss dragning åt krigarna i Herseklassen, det har inte
Heimdall. Han är den mest utpräglade jarlgudomligheten.

Stav- Heimdalls skola

Stav har blivit omtalat
som en stridskonst, men enligt traditionsbäraren är stav främst
ett verktyg för att förmedla kunskap. Ivar Hafskjold har beskrivit
stav som familjens utbildningssystem, genom vilket släktens
medlemmar har erhållit den kunskap de behövt.

Föreställ dig att
Heimdall skall förmedla sin kunskap till människorna, eller att
människor skall förmedla Heimdalls kunskaper, och kunskapen om
Heimdall vidare. Vore det inte i sådana fall lämpligt att försöka
förpacka så mycket av kunskapen som möjligt omkring de runor som
Heimdall lärt människorna? Man skapar helt enkelt ett runbaserat
system där man kodar in matematik i form av tidräkning, geometri
och musik. De gudomligheter som Heimdall lärt människorna om finns
i denna struktur. Men även kosmologin, elementläran och örtmedicin
och annan viktig kunskap. Man går så långt att man till och med
kodar in hantverk och stridskonst. På många olika plan försöker
man med minsta gemensamma nämnare att tydliggöra universums
underliggande hemligheter.

Den som utgår från
systemet får hänvisningar till vad den utifrån sina egna behov bör
studera och expandera för att utveckla sig som människa. Hela den
här artikeln är full med kunskap jag erhållit tack vare att jag
utgått från stav.

Men, även en kult till en
gudomlighet som är väldigt vetenskaplig behöver bön; därför lär
sig eleverna runställningarna. Kort beskrivet en mångfacetterad
ritual där man manifesterar och internaliserar runorna och
applicerar deras form på allt från skriftspråk till stridskonst.
Även bönsång och andningstekniker för stridskonst finns
integrerade i ritualen. Till och med aspekter av förfädersdyrkan
finns i runställningarna.

Det fantastiska med denna
ritual är att man kan lära den på en dag, sedan har man att göra
resten av livet. Genom den egna kroppen och sinnet ger ritualen
utifrån de egna förutsättningarna en individanpassad träning.
Kunskaperna och insikterna överförs i ett mångdimensionellt
kontext, där kropp, sinnen och ande samverkar till att förmedla
kunskapen.

Stridskonsten som lärs
ut, bland annat genom runställningarna, bygger också på minsta
gemensamma nämnare. Man lär ut små byggstenar som ger utövaren
underliggande förståelse för stridskonstens principer och regler,
detta hänger sedan samman med den filosofi inom systemet som
stipulerar hur universum och samhället är konstruerat. Man utgår
från den runbaserade geometri som systemet uppfattar är grunden
till all skapelse i universum. De fem personligheterna, eller
klasserna, som Heimdall strukturerade samhället omkring är också
essentiella inom stridskonsten. Till och med gudomligheterna används
för att manifestera och tydliggöra stridskonsten, vilket i sin tur
förmedlar kunskap om gudomligheternas karaktär.

Heimdalls människokännedom
i relation till de fem klasserna uppmanar dessutom utövaren att ha
ett psykologiskt perspektiv till stridskonst, vad föranleder att man
går i strid? Kan man välja en annan och mer kostnadseffektiv väg?
Vad är det som triggar motståndaren? Hur tänker motståndaren?
Precis som med skapande, så kan ingen större strid vinnas om den
inte först vinns i tanken.

Stav kan alltså liknas
vid en hednisk motsvarighet till fysikens periodiska system, en stark
grundstruktur där utövaren likväl har möjlighet att systematisera
nya upptäckter och insikter efterhand. Därmed stärks systemet och
traditionen ju mer vi studerar och ju mer vi förstår.

Vetenskapsmannen Heimdall
uppmanar oss att värdera all fakta som finns till buds, det finns
ingen motsägelse mellan vår religion och vetenskap. Vi är inte
dogmatiska eller fundamentalistiska. Vi förväntas vara kritiska och
undersökande, även gentemot den egna traditionen. Vi förväntas
analysera stavs struktur, och ifrågasätta de komponenter som ingår,
genom denna process lär vi oss förstå systemet bättre. Jag själv
utgör en av traditionens främsta kritiker, och jag utmanar
traditionen så fort jag ser en chans. Jag har många gånger trott
mig se brister i systematiken, varje gång har systemet vunnit den
intellektuella kampen; och varje gång har jag kommit ut på andra
sidan med mer kunskap. Genom stav har jag utmanat Heimdall, genom
stav har Heimdall utbildat mig. Heimdall är en tålmodig och
överseende lärare.

Fokusen på Heimdall inom
stav, och synen på densamma, innebär att stav är helt unikt i ett
modernt hedniskt perspektiv. Det finns ingen annan form av modern
nordisk hedendom som är i närheten så sammanhållen som stav. Den
starka systematiken, och de oerhört många lager som är inkodade
innebär att stav är en oerhört kraftfull filosofisk tradition. Jag
har personligen aldrig sett någon annan stridskonst där filosofin
och kampkonsten är så hårt integrerade.

Men, det vore ett misstag
att tro att Heimdall är den enda viktiga gudomligheten inom stav.
Heimdall personifierar blott systematiken och strukturen, andra
gudomligheter sätter sin prägel på traditionen som helhet.
Traditionen är så ambitiös, att även det som egentligen inte går
att systematisera är utsatt på kartan, och därmed medvetandegjort
för utövaren. [9]

Stavs tillkomst

Oinsatta människor påstår
emellanåt att stav är ett modernt påfund, men betänk att
ovanstående text enbart är ett litet kondensat av allt traditionen
innehåller. Det torde vara uppenbart för alla hur komplex denna
tradition faktiskt är. Enligt mig finns det tre tänkbara alternativ
omkring stavs tillkomst.

Det första alternativet
är att stav ursprungligen förmedlades direkt av Heimdall, vilket
borde vara den självklara slutsatsen utifrån ett rent religiöst
perspektiv. Men, för den som besitter en gnutta kritiskt tänkande
så framstår detta nog som ett tveksamt påstående.

Det
andra alternativet är att det tog Heimdalls följare åtskilliga
generationer att strukturera och systematisera all kunskap de hade;
med syfte att utbilda kommande generationer, precis på samma sätt
som de uppfattade att Heimdall en gång utbildade deras förfäder.

Men i slutändan är det
nog lättast att sluta sig till att stav är ett modernt påfund. Men
då får man även finna sig i att man geniförklarar skaparen av
systemet. Denna har ju visat på större insikt och förmåga att
tolka nordisk mytologi, kosmologi och runor än både den samlade
akademin och runmagiska rörelsen tillsammans. Skaparen av stav
ligger långt före alla andra på alla plan. Det är förstås
teoretiskt möjligt att det förhåller sig så att stav är skapat
av ett geni. Fast vi utgår som sagt från en logisk och vetenskaplig
filosofisk skola, följdfrågan blir således hur sannolikt det är?

I slutändan bryr sig nog
varken Heimdall, vår traditionsbärare, eller undertecknad om vad
kreti och pleti har för uppfattning om traditionens ursprung. Vi
ärar Heimdalls gärning bland människorna genom att erbjuda de som
efterfrågar andlig bildning efter deras förmåga.

Mitt syfte med att skriva
har varit att sprida kunskap om stav, vilket verkar ha varit till
gagn för en del människor. Men jag hoppas även att jag inspirerat
en och annan till aktivt utövande. Det är omkring det aktiva
utövandet som traditionen får en chans att fortleva. Endast delar
av stav kan överföras via text, viktiga delar av stav måste
upplevas och erfaras för att ge eleven utbyte.

Referenser i texten:

[1] Heimdalls svärd,
http://blogg.angerboda.se/#post6

[2] De fem
personligheterna inom stav, http://blogg.angerboda.se/#post5

[3] Stavs health
practices, http://engblogg.angerboda.se/#post3

[4] Stavar sätter
Heimdalls söner, http://blogg.angerboda.se/#post19

[5] Stridskonsten inom
stav, http://blogg.angerboda.se/#post18

[6] Fungerar stav?,
http://blogg.angerboda.se/#post31

[7] The esoteric rune
calendar of Stav, http://engblogg.angerboda.se/#post5

[8] Gro Steinsland,
Fornnordisk religion, 2007.

[9] Kampkonst, hedendom
och schamanism, http://blogg.angerboda.se/#post16

Icke refererade artiklar
av värde:

The stav poem,
http://engblogg.angerboda.se/#post4

An interview about Stav
and heathenism, http://engblogg.angerboda.se/#post8

The winter thing,
http://engblogg.angerboda.se/#post2

Tenen- det mystiska vapnet
inom stav, http://blogg.angerboda.se/#post12

Mann-runan,
http://blogg.angerboda.se/#post20

Totalt finns ett fyrtiotal
artiklar på mina engelska och svenska bloggsidor.

Kvädet om Trym: http://heimskringla.no/wiki/Kvädet_om_Trym

En återkommande fråga
som jag får är huruvida stav fungerar. Frågan kräver att den
definieras, menar man stav som andligt verktyg eller filosofiskt
ramverk? Eller frågar man huruvida stav är utvecklande fysiskt och
psykiskt? Eller reducerar man stav till kampkonsten inom traditionen?

Allt inom stav är
integrerat till den grad att det är svårt att separera delarna från
varandra, men oftast är det specifikt kampkonsten frågeställaren
undrar över. Därför utgår jag från denna i detta blogginlägg,
men med en liten brasklapp att kampkonsten endast är en del av
helheten.

För ett par månader
sedan befann jag mig på tjänsteresa Bologna i Italien, det var en behaglig sensommarkväll och jag är på väg tillbaks till hotellet efter en sen
middag med kollegor och samarbetspartners. Vi hade ätit och druckit
gott vilket verkar vara obligatoriskt i Italien.

Jag går längst en typisk
italiensk tidlös gränd, och som det brukar vara i Italien är det en hel
del folk ute även fast det är sent och mitt i veckan. På andra
sidan gränden ser jag ett par ruffiga typer sitta och konversera på trottoaren, i
det här läget uppfattar jag inte att de utgör något egentligt
hot. Men när jag passerar så ropar en av dem och börjar snabbt
närma sig snett bakifrån. Personen kommer från klockan halvfem för
att beskriva vinkeln med militär vokabulär. Det här är en vinkel
där man normalt är ganska exponerad, och det är en ypperlig
angreppsvinkel.

När jag hör att personen kommer mot mig så använder jag instinktivt den vändning som är en
essentiell, och en ibland negligerad del av runställningarna; det är
dock en av de viktigaste inkodade rörelserna i ritualen. Den som
vill läsa mer hänvisar jag till min tidigare bloggpost om just
runställningarna. Men kort vill jag nämna att en aspekt av
ställningarna är att programmera psyket och kroppen för
stridskonsten inom stav.

Vändningen gör att jag
snabbt kommer i en position där jag kan möta personen som närmar
sig. Jag sätter även upp ena handen i en fé position för att
försäkra sig om att han inte kan komma för nära mig. Han reagerar
instinktivt på mitt snabba byte av position, där rollerna i
praktiken är ombytta, och jag har min hand innanför hans
trygghetsgräns. Med stav terminologi så har jag nu kontroll över
personens huvudlinje. Ni som följt bloggen vet att vi inom stav
utgår ifrån en geometrisk uppfattning av kampkonst i relation till
runorna.

Jag har lärt mig en viktig lärdom genom stav, när man tar kontroll över någons linjer så reagerar de instinktivt, speciellt någon är otränad blir lätt mentalt blockerad. Personen som närmar sig mig
fryser till, vilket ger mig några ögonblick att bedöma det som
sker. Jag passar på att läsa av vad personen verkar ha för
intention och huruvida den har något tillhygge eller liknande, och
vart den har sina händer.

Mannen är ungefär lika
lång som mig, och återfår fattningen men med en tydlig stress
eftersom gått innanför hans gräns. Han börjar prata, och trots
att jag inte kan italienska förstår jag att han ber om pengar; jag
svarar lugnt på engelska att jag inte har några pengar. Han väljer
då att runda mig på behörigt avstånd och avlägsnar sig snabbt
från platsen.

Om jag istället hade
uppfattat att personen utgjorde ett hot; så hade jag som sagt full
kontroll över hans centrumlinje. Jag hade snabbt kunnat åsamka
honom stor skada, exempelvis hade jag kunnat använda runorna Rei
eller Björk för ett rakt angrepp mot känsliga delar. Jag hade även
haft möjlighet att fullfölja den fé position jag hade och använda den till att kasta honom rakt ned på backen. Jag förstår
att det här med runpositioner och linjer är vagt för den som inte ägnat sig åt
stav, men enkelt uttryckt var han vidöppen för eventuella angrepp
från mig, och precis som vändningen hade jag dessa möjligheter
inkodade i ryggmärgen.

Denna person hade
sannolikt inte avsikt att skada mig, utan ville troligen bara tigga
pengar. Men jag kan inte utesluta onda avsikter helt och hållet. Det
kan lika gärna varit så att han hade för avsikt att råna mig
ifall jag varit ett lättare offer. Det viktiga i sammanhanget är dock
att jag hamnade i en potentiellt farlig situation, att jag agerade
utifrån min träning; och instinktivt skaffade jag mig själv
psykologisk och fysiskt övertag.

Om man lyssnar på utövare
av andra kampkonster, är det inte ovanligt att de berättar om hur
de hamnat i konfrontationer och helt tappat bort åratal av träning
och istället börjat med rallarsvingar. Detta hände inte mig denna
gång, utan jag följde precis det mönster som jag konditionerat min
hjärna och min kropp att agera efter.

Jag har ett annat exempel,
som skedde för över femton år sedan, det är alltså så pass
gammalt att jag kan återge delar av händelseförloppet utan att
skämmas alltför mycket. I grova ordalag handlar situationen om att
jag utrustad med rattkrycka möter en person med kniv. Det som
lett till den prekära situationen kan inte beskrivas som min
stoltaste stund. Det fanns åtskilliga tillfällen att bryta en
situation som eskalerade, men jag hade aktivt valt att driva på konflikten.

När jag ser personen med
kniven närma sig, så går jag upp i en tydlig gard med rattkryckan,
och i det här läget väljer personen att vika av och springa åt
ett annat håll för att skaffa skydd. För första gången under
händelseutvecklingen visar jag prov på lite förstånd och låter
personen komma undan.

När min motståndare vek
av, så hade jag lika väl kunnat avancera och drämt till honom i
skallen. Jag hade också kunnat välja en låg svansgard som inbjöd
till ett angrepp; och slagit rattkryckan i skallen på honom så fort
han kom inom räckhåll. Om jag drämt honom i skallen, så hade jag
förstås kunnat säga att min träning gjort att jag vunnit över en
knivbeväpnad person. Nu kan jag säga att min obalans vid
tidpunkten, samt att jag inte tränat lika länge, gjorde att jag lät
en situation eskalera helt i onödan. Men väl där tog jag likväl
kontroll över utvecklingen med hjälp av den träning jag hade. Jag
hade även sinnesnärvaro nog att inte baserat på aggressivitet slå
rattkryckan i skallen på personen! Därmed besparade jag mig en
statligt subventionerad semester på mindre pittoreskt vilohem.

Ovanstående är ett
exempel på att stav är principstyrt, den gången var det en
rattkrycka, men jag hade använt precis samma gard med en
vandringskäpp eller ett enhandssvärd. Vi delar i princip endast upp
vapnen utifrån om de är enhandsvapen eller tvåhandsvapen.

Utöver detta finns det
exempel där jag använt stav till att kontrollera situationer långt
innan de lett till konflikt, då har jag i ett tidigt skede använt
stavs psykologiska sidor. Det är nog dessa tillfällen man bör vara
stoltast över. Samtidigt är jag trygg i att veta att jag utifrån
min träning har förutsättningar att agera fördelaktigt ifall
detta någon gång brister. Kampkonsten är som sagt var inte en
avskild del, utan den människokännedom man får genom stav är
precis lika användbar i vardagslivet och i fredliga möten med sina
medmänniskor. Jag vill därför framhålla att stav inte handlar om
att slåss! Åtminstone inte enligt det mönster som många idag
föreställer sig att man skall slåss efter.

Vill man bli duktig på
att slåss utifrån det allmänt accepterade konceptet, så är inte
stav rätt väg. Då finns det betydligt bättre alternativ. Vill man
däremot lära sig en kampkonst med en helhetssyn på tillvaron, som
erbjuder både andliga, psykologiska och fysiska verktyg till
konflikthantering, så kan stav vara rätt väg. Men var beredd på
att avsätta en rejäl träningsdos för att nå dit, och var beredd
på att offra många av dina föreställda sanningar på vägen.

Det finns garanterat inte
någon stavklubb inom bekvämt avstånd heller, så det är ingen idé
att maila mig och fråga om jag kan rekommendera någon tränare på
din lokala ort. Stav är exklusivt och för dem som är villiga att
anstränga sig lite extra. Är man ute efter rekreationsträning så
rekommenderas att man söker sig till närmaste kampsportsklubb, den
träningen är säkert givande även om det inte är stav.

Vill man bara slåss
däremot, så behöver man varken stav eller någon konventionell
kampsport, några av de bästa slagskämpar jag känt hade i princip
ingen träning överhuvudtaget. Fast de var precis som jag beskrev
mig själv i stycket ovan, duktiga på att skapa onödiga konflikter
omkring sig. Dessutom var de duktiga på att effektivt avsluta dem
eftersom de besatt en rejäl dos våldskapital. Rent allmänt undrar
jag dessutom vart slagskämparna tagit vägen? När jag var yngre
fanns det gott om dem, idag verkar det mest vara fega nidingar med
skjutvapen.

Jag
har ju tidigare delgivit verksamhetsberättelser, men denna kom till
på lite annorlunda väg. Nyligen damp det ned ett brev från
Skatteverket i min brevlåda. Man ifrågasatte huruvida den byggnad
som utgör Sörmlands Stavhov kvalificerar att bära typbeteckningen
827, ecklestiastikbyggnad; alltså en byggnad som används för
religiös verksamhet.

Jag
redogjorde kort för verksamheten som bedrevs, varav skatteverket
ifrågasatte huruvida verksamheten var tillräckligt regelbunden,
eller av tillräcklig samhällsnytta. Detta föranledde att jag
började fundera omkring årets aktiviteter, vilket manifesteras i
denna text. Detta är alltså något så udda som ett kombinerat
blogginlägg och partsinlaga, eftersom jag kommer skicka texten även
till handläggaren på skatteverket.

Träningen
2018.

När
hösten 2017 gick mot vinter så beslutade vi att boka in oss i en
gymnastiksal, tanken var att vi skulle fortsätta vår träning under
vinterhalvåret. Detta beslut är av nödvändighet eftersom vi inte
har råd att värma upp Sörmlands Stavhov under vintern.

Vi
valde att boka salen varannan torsdag, inte ett helt slumpmässigt
val eftersom gudomligheten Tor har starka band till den typ av
träning vi ägnar oss åt. Vår fokus skulle nämligen vara det
fysiska uttrycket av stridskonsten inom stav; vilket vi använde som
en ingång mot de mer filosofiska och andliga aspekterna av
traditionen. Stav är fascinerande eftersom allt är så integrerat
att det är svårt att dra gränsen mellan det fysiska och det
filosofiska.

När
våren kom så flyttade vi tillbaks träningen till Sörmlands
Stavhov, vid fint vänder var vi utomhus på hovets gräsmatta, och
de få tillfällen det var sämre väder så var vi inomhus i hovet.

Vinterting
i Danmark

Vid
månadsskiftet januari/februari åkte en delegation för att fira
vinterting i Danmark. Alla danska öar var representerade, därutöver
engelska, norska och svenska medborgare. Som instruktör hade man
bjudit in Graham Butcher från England, en av Ivar Hafskjolds första
elever utanför familjen. Dessutom deltog nästa generations
traditionsöverhuvud; som höll specialträning för undertecknad och ett par till.

Insatsen
från Sörmlands Stavhov var att jag föreläste om stavs syn på
livet efter döden, och hur detta skiljer sig från folks befästa
idéer om nordisk hedendom och Valhall. För många av åhörarna var
det som presenterades något helt nytt. Ett par åhörare verkade
förbluffade över att begreppet Valhall knappt finns inom stavs
mytologi, trots att Oden utger en central gestalt inom stav.
Deltagarna lyssnade dedikerat, och efteråt ställdes många
följdfrågor och önskemål om fördjupning i ämnet.

Efter
föreläsningen kläcker den danske ”stilchefen” och doktoranden
i religionshistoria Benjamin ur sig; ”kul att du föreläste om
detta! Nästa vecka skall jag nämligen hålla ett föredrag om synen
på döden inom nordisk mytologi”.

Föreläsning
i Stockholm

I
februari arrangerade vi en gemensam föreläsning med Thomas
Karlsson, grundare av ordenssällskapet Dragon Rouge, och doktor i
religionshistoria vid Stockholms universitet. Jag föreläste om
stavs runbaserade systematik och syn på nordisk kosmologi. Under
föreläsningen illustrerades hur den geometri och de kuber som kan
skapas utifrån detta; går att knyta an till några av världens
främsta filosofiska tankesystem, exempelvis platonismen.

Thomas
föreläste om Johannes Bureus, och hans syn på kuber och geometri i
förhållande till runor. Bureus var en svensk 1600 tals mystiker som
kombinerade runor och kabbala, och som dessutom var lärare åt
Gustav II Adolf. Bureus är nog ganska anonym för den bredare
allmänheten, men han är sannolikt en av de viktigaste personerna
inom den svenska historien.

Det
var ganska få som anslöt sig till föreläsningen; men de var desto
hängivnare, bland annat hade vi deltagare från Finland och
Norrland. Efteråt fick min insats väldigt goda vitsord i sociala
medier.

En
gemensam nämnare mellan mig och Thomas är samsynen att vi nu har
nått en punkt i historien då andlighet och vetenskap börjar finna
gemensam mark. Vilket gjorde att paralleller även drogs till de
kuber som används inom modern fysik, och som har starka paralleller
till de esoteriska kuber föreläsningen byggde på.

Nybörjarhelg

I
augusti bjöd vi in till en introduktionshelg på hovet, där
presenterade vi stavs grunder både utifrån ett andligt och ett
praktiskt perspektiv. Vi ägnade också stora delar av tiden åt
fysisk träning inom systemet.

Under
helgen gavs en praktisk introduktion till det hälsofrämjande arbete
som finns med örter, och healing; och hur detta knyter an till
filosofin inom stav. Detta kändes väldigt passande för året,
eftersom 2018 enligt den traditionella stavkalendern är gudinnan
Friggs år; och hon är knuten framförallt till örtmedicinen inom
stav.

Sommarting
– Friggs år.

Traditionsenligt
höll vi sommarting på Sörmlands Stavhov i augusti, och för femte
året i rad närvarade vår traditionsbärare Ivar Hafskjold. I år
hade vi valt att krympa det lite bland annat genom att separera
nybörjarträningen till helgen innan, detta föranledde att vi
faktiskt kunde fokusera mer, och hinna med mer under helgen. Som
nämnts i tidigare inlägg så blev resultatet att applikationer med
yxa som legat i glömska under omkring 60 år kom upp till ytan igen.

Trots
att vi var färre i år, så var vi likväl internationella; och som
brukligt bevistades sommartinget av våra bröder från Danmark.
Dessa hade med sig både viltkött, mjöd och honung; och de var
oerhört hjälpsamma med matlagning och annat praktiskt. För alla
närvarande var det en oerhört givande helg.

Hösten
2018.

I
oktober när det inte längre var gångbart att träffas varje vecka
i hovet, så gjorde vi precis som förra året och bokade in en
gymnastiksal. I år har vi fått bidrag från ett
studieförbund, och kan således boka en större lokal och dessutom
träffas vi varje vecka. Vi är också fler deltagare än förra
året. Detta kommer fortgå till och med mars 2019. Därefter flyttar
vi tillbaks verksamheten till hovet igen. Vi har även sträckt ut
handen och erbjudit utomstående att närvara vid ett antal öppna
träningstillfällen.

Utöver
detta har det även kommit upp önskemål om att hålla en
träningsdag för några av de fruar och systrar som finns omkring
stavutövarna i trakten. För denna aktivitet kommer vi i sådana
fall att värma upp hovet för sista gången 2018. Under kvällen så
passar vi sedan på att fira julavslutning tillsammans med
familjerna.

Utblick
2019

Enligt
stavs kalender är 2019 gudinnan Fröjas år, vilket är lite
speciellt i kalendern av olika skäl. Det är bland annat ett år som
ses som lite extra fruktsamt.

Träningen
fortsätter en gång i veckan under hela året. Målsättningen
är att höja nivån allmänt och få fram fler instruktörer som kan
lära ut både stavs praktiska applikationer och den filosofi och
andlighet som ligger bakom detta.

I
februari planerar vi att återigen skicka delegation till Danmark,
för att deltaga i deras vinterting. De är väldigt ambitiösa och
planerar att expandera högtidsfirandet. Jag har blivit inbjuden att
föreläsa i år igen, men p.g.a. min arbetssituation så kan jag
sannolikt inte närvara.

Vi
skissar även på en nybörjarföreläsning någon gång i mars, där
vi dels går igenom traditionens historia och filosofi och vad som
finns inom stav. Förhoppningsvis kan vi även kombinera detta med
lite praktisk introduktionsträning.

Vi
planerar att traditionsenligt fira sommarting 2019, och precis som
förra året kommer vi att dela upp det över två helger. En för de
med mindre erfarenhet, och en för de som hunnit fördjupa sig i stav
en längre tid.

Vi
diskuterar även möjligheten att bilda en förening nästa år,
detta för att kunna bygga upp en ekonomisk buffert för våra
aktiviteter. Som det varit tidigare har ett fåtal individer lagt ut ur egen ficka, sedan har omkostnaden fördelats på de som
närvarat. Detta är allt annat än optimalt.

Dessutom
har det under året utvecklat sig så att fler familjer har flyttat
närmare hovet, vilket gör att vi faktiskt börjar etablera en lokal
församling. I och med det finns större behov av formell
organisation omkring verksamheten.

Sammanfattningsvis

När
jag sammanställer allt detta, så inser jag att verksamheten inte
alls är så blygsam som jag först föreställde mig. Nästa år
fortsätter vi alltså att träffas varje vecka, och utöver det
kommer vi ha flera andra arrangemang där vi möts och firar
högtider. Hela verksamheten utgår från Sörmlands Stavhov, även
om vi av praktiska skäl befinner oss på annan ort under
vinterhalvåret.

Baserat
på ovanstående är det knappast förmätet att hävda att vi är
den mest aktiva gruppen inom den hedniska sfären i Sverige. Vi är
också den enda hedniska grupperingen, så vitt jag vet, som har en
fast plats i form av ett andaktshus. Att detta hus inte skulle
kvalificeras att bära fastighetsbeteckningen 827 är orimligt.

Jag
har väldigt svårt att föreställa mig att en präst som har
tillgång till en fastighet med typkod 827 skulle bli ifrågasatt,
samt att skatteverket skulle hävda att det vore rimligare att taxera
detta hus som en hyreshusenhet. Jag är också tveksam till att man
skulle ifrågasätta typkoden på alla de bönehus som står i olika
byar och knappt används varje år. Faktum är att verksamheten i
Sörmlands Stavhov är betydligt mer frekvent idag, jämfört med de
sista tio åren det ägdes av en kristen församling.

Jag
har anfört att jag som gode har jag en likvärdig roll som en
kristen präst, och jag utför handlingar som är jämställbara med
bön i detta hus; och jag bjuder in andra att deltaga i verksamheten.
Ingen annan verksamhet förekommer. Det är alltså ett andaktshus,
där det förekommer regelbunden religiös verksamhet; och
verksamheten är av samhällsnytta. Det återstår att se huruvida
skatteverket delar denna uppfattning.

För femte året i rad
arrangerade vi sommarting på Sörmlands Stavhov. Denna gång hade vi
valt att dela på arrangemanget över två helger.

Den första helgen var en
introduktionshelg som vi erbjöd nytillkomna som ville lära sig mer
om stav. Under den helgen ägnade vi oss främst åt grunderna inom
stav, och vi presenterade stavs systematik och struktur. Vi gick
igenom stavs syn på healing när det gäller den fysiska kroppen, vi
introducerade även energiarbete och annat. Vi talade också om
örtmedicin och stavs mytologiska kopplingar till olika trädslag.

Helgen efter fick vi som
brukligt besök av vår traditionsbärare, Ivar Hafskjold. I år hade
vi av olika skäl valt att hålla ned antalet deltagare, detta visade
sig vara gynnsamt. Istället för att fastna på grunderna så gick
vi snabbt vidare till mer avancerad träning. Vi har aldrig tidigare
fått med så pass mycket på ett sommarting, det är nu upp till
deltagarna att föra sina kunskaper vidare.

Under lördagen beslutade
jag mig för att ta med deltagarna på en trädpromenad. Runt
Sörmlands Stavhov finns de flesta träd som beskrivs inom stavs
systematik. Jag har märkt att många finner det värdefullt att se
dessa träd i sin naturliga miljö. Utifrån detta kan man sedan
diskutera från både bevarade källor, samt trädens egenskaper, om
varför de har just de kopplingar de har.

Under lördagen fick vi
dessutom tillskott av en person i gruppen som redan känner till
träden, så när vi andra tog en promenad fick vederbörande en
stund för sig själv med Ivar. När vi andra kom tillbaks från
promenaden så väntade en glad överraskning. Under den enskilda
träningen med Ivar hade det ställts insiktsfulla frågor om yxors
beskaffenhet, Ivar kom då att tänka på saker han fått lära sig
som barn. Så utan förvarning stod vi allihop och gick igenom de fem
klasserna med yxor, fast på ett väldigt annorlunda vis. Ivar uppgav
att han själv inte utfört dessa applikationer på över 60 år, han
hade inte heller lärt ut dem tidigare.

Man kan förenklat
beskriva att de ny-gamla applikationerna med yxa utgår från att man
främst ser yxan som ett redskap, och att man bär densamma på ett
praktiskt bekvämt sätt när man förflyttar sig till eller från
arbetet. Det är helt tydligt att detta stammar från en tid då yxor
fortfarande var praktiska bruksföremål i folks vardag.

En eventuell angripare
uppfattar sannolikt inte ens att den angripne befinner sig i en gard,
tvärtom kan det framstå som att man är i en väldigt exponerad
position. Men svaren på angreppen är minst sagt brutala, man svarar
direkt mot känsliga områden på angriparens kropp, exempelvis
ljumskar, armhålor och hals.

Då jag var angelägen att
dessa applikationer skulle sitta hos deltagarna, så såg jag till
att vi återkom till dem flertalet gånger under helgen. Det verkar
råda konsensus att detta bör vara en del i stavs läroplan
framöver, men det bör nog ses som en lite mer avancerad övning.
Jag är väldigt glad att dessa applikationer är räddade, då de
erbjuder väldigt unika insikter i stav.

Som brukligt så åt vi
god mat av högsta kvalité, i år hade danskarna med sig rådjur som
räckte till flera måltider. Vi åt även svenskt festbord med
potatis, köttbullar, prinskorv och sill. Gemensamma måltider är
ett ypperligt sätt att lära känna varandra och att umgås.

På det egentliga tinget
diskuterades Sörmlands Stavhovs framtid. Vi beslutade att vi kommer
att fortsätta att utveckla den lokala träningsgruppen på olika
sätt. Bland annat kommer vi utöka antalet träningstillfällen, vi
kommer även att fira lämpliga högtider tillsammans. Under
vinterhalvåret kommer vi precis som förra året att hyra in oss i
en träningshall, i år blir det en gång i veckan. Målsättningen
är att få fram fler kvalificerade instruktörer.

Vi har inte heller någon
större ambition att stav skall växa. Däremot vill vi bidra till
att traditionen skall utvecklas både i Sörmland och i Sverige, så
att den kan fortleva. För att detta skall vara möjligt behöver vi
vara aningen fler utövare än vi är i dagsläget. Vår fokus kommer
framöver att vara inom närområdet, då detta har visat sig vara
mest produktivt. Men givetvis är vi även behjälpliga utanför
Sörmland om vi har möjlighet.

Det är fyra år sedan jag startade
denna blogg, tiden springer iväg. Jag tänkte därför skriva lite
om syftet med bloggandet. Jag tänkte även resonera lite om stavs
framtid, framförallt i ett svenskt perspektiv.

Den som följt
bloggen måste ha noterat min fascination för stav, det är en
fantastisk tradition som är unik i vår tid. Det är en oändligt
stor andlig och filosofisk skola, som enligt mig kan mäta sig med de
främsta motsvarigheterna i världen.

Det har varit oerhört kul att få
presentera stav för nya människor, och det har varit roligt med de
positiva reaktioner jag fått. Flera har beskrivit hur de har lusläst
bloggen och varit helt tagna av innehållet. Någon har gått så
långt att den har deklarerat att det är det bästa den läst om
hedendom överhuvudtaget, trots många års studier. Det är den
bästa kritik man kan få som skribent.

En av orsakerna till
att jag startade bloggen var att nätet dominerades av en väldigt
negativ syn på stav, de som spred bilden saknade dessutom helt och
hållet inblick i vad stav är. Eftersom stav har gett mig så mycket
i utbyte, så kände jag att det inte var mer än rätt att jag gav
någonting tillbaks! Det bästa jag kunde göra var att sprida
välgrundad kunskap om stav, baserad på mina många år med
traditionen. I år har det gått 20 år sedan jag tog mina första
stapplande steg med stav.

Den intensivaste perioden av bloggandet
sammanföll dessutom med en tid då jag själv försökte förstå
viktiga delar av stav. Bloggandet blev ett verktyg som jag kunde
använda för att på ett strukturerat sätt undersöka stav på
djupet. När jag bläddrar igenom mina gamla blogginlägg så blir
jag förvånad över hur mycket jag har skrivit, och hur djuplodande
en del artiklar är. Under perioder var bloggandet maniskt, jag kunde
skriva fram till 3-4 på nätterna, för att sedan sova ett par
timmar innan jag gick till jobbet. Jag är glad att jag lämnat den
perioden bakom mig, det var inte alltigenom sunt.

En del av kritiken mot stav beror på
att utövarna har varit dåliga på att tolka och förmedla stav, och
speciellt utomlands har man haft svårt att hålla isär stav från
de litterära källorna som avhandlar nordisk mytologi. Stav har
mycket gemensamt med dessa källor, men det skiljer sig ibland på
avgörande punkter.

I engelskspråkiga länder har man
även saknat en koppling till skandinavisk kultur och tradition,
vilket har gjort att stav ibland har blivit väsensfrämmande i vissa
framställningar. Därför valde jag att skriva en del artiklar på
engelska, även om jag egentligen är rätt obekväm med att uttrycka
mig på engelska. När jag skriver på engelska är det uppenbart för
mig själv att jag tappar en nivå i mitt skrivande, det finstilta i
språket lämnar en hel del att önska.

Stavs kalender

Ett exempel på en artikel som innehöll
helt ny information är den engelska artikeln om den kalender som
utgör en integrerad del av stavs kärna. Det var första gången
kalendern beskrevs i ett strikt religionshistoriskt perspektiv och
jämfördes med historiskt skandinaviskt bruk. Artikeln beskriver
varför stav är strukturerat som det är, och denna kunskap var helt
ny inom stavmiljön. Den kunskapen kom fram när jag ägnade mig åt
komparativa studier mellan stav och skandinaviska medeltida
runkalendrar.

En essentiell del av traditionen
saknade alltså förklaring för två år sedan; vilket beror på att
det är en levande tradition och dessa delar var inte helt relevanta
för den moderna utövaren. Någonstans på vägen hade man helt
enkelt glömt bort varför saker är som de är. Detta är ett
exempel på att stav håller för granskning, och att traditionen
enbart mår bra av det.

Då kalendern är så central i
systemet så måste stav som helhet ha systematiserats med den som
utgångsläge, i artikeln använder jag det faktumet till att
resonera lite om stavs tänkbara ålder. Jag trodde detta skulle reta
gallfeber på de som bestämt hävdar att stav är en modern
konstruktion, jag har inte hört ett ljud. Tvärtom är artikeln om
kalendern en av bloggens mest spridda och delade artiklar.

Jag skall erkänna att jag kände en
viss tveksamhet innan jag började blogga, jag var orolig att jag
skulle dra igång alla nättroll och att det därigenom inte skulle
leda till något positivt. Men nättrollen har förblivit tysta, och
numer behöver man bemöta väldigt mycket fakta om kritiken skall
framstå som det minsta trovärdig. Bloggen har enbart gett positiva
följdeffekter.

Genom bloggen har jag dessutom lärt
känna människor med bakgrund inom andra esoteriska och andliga
traditioner, samt folk som utövar andra kampkonst stilar. Detta har
varit oerhört lärorikt, flertalet gånger har jag demonstrerat
eller förklarat saker och själv fått en djupare förståelse genom
det erfarenhetsutbyte det har fört med sig. Dessa människor
fungerar även som goda ambassadörer för stav, och genom den
auktoritet de har sprids ett gott rykte om stav.

Stavs kosmologi

Det skall nämnas att det finns en hel
del fascinerande aspekter omkring stav som jag inte avhandlat i min
blogg. Ett nämnvärt exempel är stavs syn på den nordiska
kosmologin.

När det gäller nordisk kosmologi så
är det ett ganska problematiskt område, den främsta källan är
den medeltida isländska historikern och författaren Snorre
Sturlasson. Men det råder konsensus inom religionshistoriken att
Snorres kosmologi inte håller ihop, på flera punkter är Snorres
kosmologi anpassad till kristen mysticism. Stav har en unik
kosmologisk uppfattning, som skiljer sig på avgörande punkter från
Snorres beskrivning. Under en period djupdök jag i akademiska
uppsatser för att försöka förstå nordisk kosmologi i allmänhet,
och stavs kosmologi i synnerhet.

Mycket av det jag hittade i akademiska
källor gav stöd för stavs kosmologiska uppfattning, och ju mer jag
studerade ju mer insåg jag hur väl sammanhållen stavs kosmologi
är. Det finns en logik som saknas i Snorres beskrivning. Stavs
kosmologiska beskrivning går att härleda till de djupaste lagren av
nordisk mytologi. Men kosmologin inom stav resonerar även med
klassisk mysticism, platonism och geometri. Det här var något jag
väldigt gärna ville skriva om på bloggen. Jag skrev flera utkast,
men jag kunde inte komma ifrån känslan av att jag totalt klädde av
stav inför främmande ögon.

Istället för att blogga om
kosmologin, valde jag att vid tre tillfällen föreläsa om densamma.
Det blev rejäla djupdykningar eftersom så mycket omkring var
tvunget att förklaras först. Varje föreläsning tog minst 3-4
timmar i anspråk. Bland de som lyssnade fanns flera kunniga
religionshistoriker. Stavs unika kosmologi är alltså fortsatt
muntligt traderad! Jag ställer mig tveksam till om jag kommer att
föreläsa om stavs kosmologi igen, det kommer endast hända under
absolut rätt förutsättningar.

Bloggen som resurs

Bloggen har blivit till en värdefull
resurs för den som vill få en introduktion till stav, men jag vill
mena att det viktiga fortfarande är att praktiskt utöva stav. Det
fysiska utövandet öppnar upp för insikter vi aldrig kan nå enbart
genom text.

Stav är i grund och botten
flerdimensionellt. Det fysiska uttrycket av stav och kampkonsten
erbjuder oss att uppleva tid och rum på ett annat sätt än vår
moderna prägling har lärt oss. Text är däremot tvådimensionellt,
och platt; men det kan fantastiskt nog extraheras till
flerdimensionell kunskap genom vår fantasi. Dock blir det en omväg
att gå över text, vissa aspekter traderas bäst om de hela tiden
hålls flerdimensionella.

För att säkerställa att stav
fortsätter vara en levande tradition så bör dessa delar traderas
direkt från en person till nästa. Det här är alltså en avgörande
skillnad mellan stav och den västerländska typ av kampkonst som
modernt har benämnts som HEMA, där man helt baserar sin kampkonst
på skriftliga källor till historisk kampkonst. Stav är inte låst
i någon speciell tidsepok, stav är här och nu. Hur stavs kampkonst
såg ut förr i tiden är i princip irrelevant för dagens utövare.

Ett av mina motiv med att sprida
kunskap om stav, är just att bidra till stavs fortlevnad. Det
största hindret är den moderna människan och våra distraktioner
och bristande disciplin. I vår samtid går det lätt att få folk
att teoretisera och intellektuellt undersöka stav, det är dock
svårare att få folk att faktiskt avsätta tid för att fysiskt ägna
sig åt traditionen.

Det finns exempel på de som har god
teoretisk förståelse omkring stav, men om man ger dem ett vapen så
ser de mest förbryllade ut. P.g.a. bristande praktisk erfarenhet
blir det för somliga svårt att tydligt se hur den fysiska delen av
stav knyter an till det filosofiska och andliga. Dessa människor kan
inte fysiskt manifestera stav, vilket är min stora farhåga för
stavs framtid i Sverige.

I Sverige finns det idag en aktiv och
kvalificerad instruktör som är erkänd av traditionsbäraren;
nämligen undertecknad. Totalt finns det två kvalificerade, aktiva
och erfarna instruktörer i hela Skandinavien! Det är en ganska skör
tråd! Vi behöver definitivt bli fler om vi skall säkra stavs
framtid i Skandinavien.

När jag erbjuder aktiviteter är det
ganska vanligt att folk uttrycker att det inte passar in i deras
schema, ofta efterlyser man andra tillfällen längre fram. Men
eftersom allt hänger på en skör tråd, så finns alltid en reell
risk att nästa tillfälle aldrig infinner sig. För den som vill
lära sig stav, så är fönstret nu! Sen kan det vara försent.
Varje individ som ägnar sig åt stav är en värdefull pusselbit som
hjälper till att vitalisera stav.

När det gäller bloggens framtid, så
tror jag att jag har uttryckt det mesta som jag vill säga om stav,
och som jag anser är lämpligt att beskriva i det här mediet. Men
jag hoppas att kunna flika in med lite betraktelser och kortare
inlägg emellanåt.

Mitt bloggande har legat på sparlåga under en tid, men min blogg är trots allt den mest utförliga beskrivning av stav som finns att tillgå. Artiklarna skall ses som källtexter till en fortsatt levande muntlig tradition. De är skrivna så att de ingående beskriver aspekter av traditionen utförligt, men texterna ger inte en komplett inblick.

Att försöka beskriva en muntlig tradition i helhet i text är svårt, flera har efterlyst att jag skriver en bok, men jag vet inte hur jag skulle göra det på ett meningsfullt sätt. Dessutom vill jag inte riskera att bidra till att stav blir en pappersprodukt istället för en levande tradition, det finns så många aspekter som enbart kan traderas från en individ till en annan.

För att underlätta för läsaren har jag sammanställt ett urval av texterna från min blogg, dock inte i kronologisk ordning, utan istället som en rekommenderad läsordning för den som vill få en inblick i stav.

Heimdalls svärd

Den här artikeln är fyra år gammal och ger en enkel introduktion till vad stav är, en Heimdall kult. Hade jag skrivit den idag hade den blivit oerhört mycket mer komplicerad. Jag gillar att den är lättsamt skriven. Från 2014.

De fem personligheterna inom stav

Stav är starkt knutet till Heimdall, som inom nordisk hedendom är upphovet till samhällsstånden. Stavs syn på klasserna avviker dock väsentligt från den bild som beskrivs i Eddadikten Rigstula. Genom åren har det varit många missförstånd omkring stavs förhållande till klasserna. Från 2014.

Stavar sätter Heimdalls söner

Det viktigaste rituella bruket inom stav är runställningarna, eller att sätta stavar som är den traditionella benämningen. Runställningarna är nyckeln till traditionen, den som vill få en inblick i stav bör därför läsa detta blogginlägg. Från 2015.

Stridskonsten inom stav

Stav har blivit känt som en stridskonst, men väldigt få har någon direkt inblick i vad detta innebär. Stav har en unik syn på stridskonst med en egen terminologi och en egen filosofi. Från 2015.

Tenen- det mystiska vapnet inom stav

Tenen är ett av de mer obskyra inslagen inom traditionen, här beskrivs den i relation till skriftliga källor. Från 2015.

Stav, förfäderna och julen

Här beskriver jag hur man ser på julen inom stav. Från 2014.

Asgård, var god dröj…

Synen på midsommar inom stav, från 2015.

Kampkonst, hedendom och schamanism

Inom stav finns en unik syn på sejd, med en bevarad metod. Mycket av det rituella inom stav faller även under kategorin shamanism. Denna artikel ger både en allmän beskrivning och en stavspecifik beskrivning av ämnet. Från 2015.

Detta är bara ett urval av artiklarna på den svenska bloggen, det finns fler för den som vill fördjupa sig i ämnet.

Engelska blogginlägg

Det finns även en del artiklar som jag skrivit på engelska som är värdefulla för den som vill förstå stav. Ett par av de svenska artiklarna är översatta, andra finns enbart på engelska.

The esoteric rune calendar of Stav

Det här är nog den viktigaste artikeln jag skrivit om stav, det är den enda ingående artikeln som finns som beskriver den kalender som utgör stavs kärna. Stavs kalender är unik i vår tid eftersom den här typen av kalendrar dog ut på 1700 talet, i samband med övergången till den gregorianska kalendern.

I denna artikel använder jag kalendern för att datera traditionen, och jag är rätt trygg i min datering av själva systemet. Förutom att denna artikel ger en unik insyn i stav, så ger den även en insyn i hednisk tidräkning och runkalendrar. Det här var nog ett av mina mest uppmärksammade blogginlägg. Från 2016.

Stavs health practices

I den här artikeln utgår jag från en traditionell bindruna som jag avkodar steg för steg, och förklarar det hälsoarbete som denna bindruna beskriver. Oavsett om man är intresserad av att lära sig om bindrunor, eller magi och shamanism eller örtmedicin eller praktiskt hälsoarbete; så ger denna artikel en hel del information. Från 2016.

The stav poem

Inom traditionen finns en traditionell dikt som beskriver traditionen och dess innehåll. Först ansträngde jag mig till mitt yttersta för att göra en korrekt översättning till engelska, med hänsyn till versmåttet. Detta är enligt mig en bättre översättning än den som fanns tidigare på engelska. Sedan beskrev jag dikten ingående och relaterade den till historiskt material. Detta ger alltså både historisk insyn och inblick inom stav. Från 2016.

The winter thing

En artikel som beskriver stavs syn på en av högtiderna i den hedniska kalendern, nämligen vintertinget. Från 2016

Stav – runes and martial art

En engelsk text om stridskonsten, som på vissa punkter skiljer sig från den svenska eftersom min insikt ökat de senaste åren. Från 2018.

An interview about Stav and heathenism

Jag blev intervjuad av en akademiker, det arbete jag lade ned negligerades helt i den färdiga publikationen. Jag valde därför att publicera intervjun själv. Den här texten ger en bra inblick i min egen syn på stav och min syn på hedendom. Från 2017

Sammanfattning

Det här är ett urval av mina blogginlägg på svenska och engelska. Det är 14 artiklar av de totalt 36 stycken jag postat till dagsdato. Den som läser dessa 14 artiklar utlovas en god introduktion till stav, och säkert en del nya perspektiv på nordisk andlighet som helhet.

De artiklar som inte är listade har lite mer allmänt perspektiv, men om du gillar dessa artiklar så rekommenderar jag dig att även läsa de andra. Det är även ett par artiklar bland de som jag inte listar som bemöter kritiken mot stav, men den som läser de listade 14 artiklarna är kvalificerad att bedöma kritiken på egen hand.

Min blogg kommer nog även fortsättningsvis att ligga på sparlåga, men man vet aldrig. Ibland kommer inspirationen hastigt på; ofta som ett resultat av frågor. Så vill ni försöka locka mig att skriva mer så är det bästa sättet att ställa en fråga. I övrigt blir jag inspirerad de gånger jag har fått kvitto på att det jag skriver faktiskt är viktigt och värdefullt; åtminstone för de få som orkar ta sig igenom mina ibland onödigt långa och komplicerade texter.

Jag vill avsluta med att nämna att det finns väldigt spännande
aspekter av denna tradition som jag knappt berör i mina blogginlägg. Det här är alltså långt ifrån allt.