Vi står nu inför julen, och enligt stavs kalendariska uppfattning är detta den egentliga nyårshelgen. Därför känns det passande att bjuda på en sammanfattning av det gångna året och ge en utblick inför det år som kommer, detta är en betraktelse som kommer med både andliga och allmänna tankar.

Det finns en intressant egenhet i stavs tidsuppfattning, och det är att dygnet skiftar klockan sex på kvällen. Detta hade jag länge svårt att greppa, men vid närmare undersökning så visade det sig att det är en väldigt gammal skandinavisk uppfattning. Det är också upphovet till att vi i Skandinavien firar vår unika julafton, istället för juldagen som man firar i andra länder. Inom stav skiftar året dessutom just på julafton, alltså den 23;e december klockan 18:00.

Föregående tre år uppfattas som väldigt turbulenta enligt stavkalenderns mytologiska kopplingar, och 2017 är ett år som på ett sätt krönt de tidigare åren eftersom det är ett år som är kopplat till krigarideal och elementet för året är eld. Detta har synts tydligt i den hedniska miljön, det har varit mycket konflikter och motsättningar. Mycket konflikt verkar bottna i principer snarare än olika uppfattningar. Dessa konflikter är väldigt negativa för den moderna hedniska rörelsen som helhet.

Det har dock varit ett väldigt positivt år för stav i Sverige. Många fler har hört talas om stav och respekten för traditionen har vuxit. Årets Stavting var den största aktiviteten vi hållit hittills i Sverige, sannolikt kommer intresset vara ännu större nästa sommar. Det är oerhört inspirerande att se hur deltagarna för varje år integrerar stavs filosofi mer i sina egna liv. I år var det också kul att se den danska delegation som var på plats, alla de tre huvudöarna var närvarande! Det var tydligt att det finns väldigt goda förutsättningar för en framtid för stav i Danmark.

I somras styrde vi förövrigt vår semester mot Danmark och besökte Jelling för första gången, det är ett resmål jag varmt kan rekommendera. Trots relativt få artefakter så var det nog ett av de bättre museum som jag besökt. Gamla Uppsala skulle kunna lära sig massor av Jelling, både hur man visualiserar interaktivt; men även hur man tydliggör det som varit i landskapet.

Under hösten besökte jag även Gotland för första gången med trevligt ressällskap, jag fick uppleva flera starka kraftplatser på Gotland. Jag hoppas kunna återvända dit nästa år. Jag har även besökt åtskilliga gamla kultplatser omkring mina hemtrakter i Mälardalen. Jag känner en enorm glädje att ha alla dessa platser i min närhet. Vi bor mitt i hjärtat av ett av den gamla hedendomens starkaste fästen.

Jag vill uppmärksamma moderna hedningar att se det som finns omkring dem. Sjunk inte så djupt ned i fantasier om forna tider att du glömmer bort det som finns kvar; både i bevarade monument, men också i levande hedendom. Det är ett kardinalfel att många nyhedningar uttrycker uppfattningen att hedendomen dog i samband med Sveriges officiella kristnande; samt att den moderna hedniska rörelsen bygger på rekonstruktion. Detta väver in skeva perspektiv och begränsar den moderna hedendomens potential.

Det har varit ett givande år för mig som stavinstruktör. Jag har mött nya människor som delar mitt intresse för andlighet och hedendom och stav. Jag har även fått flera nya vänner, kunniga personer med stor erfarenhet av andligt arbete från annat håll. Dessa har på olika sätt bidragit till att bredda mina egna perspektiv och insikter. Den stora behållningen jag har av att undervisa och föreläsa är när någon kan relatera det jag lär ut till sin egen kunskap. Detta har ofta gett mig insikter som jag inte kunnat få på annat sätt. Att undervisa är ett bra sätt att växa. Jag hoppas att fler tar steget och börjar förmedla sina kunskaper, speciellt när det gäller stav. Men även hedendomen i stort behöver kunniga lärare med integritet.

Under det här året har även ett par ett par mångåriga bekantskaper avslutats, i ett fall var det ett resultat av ett svekfullt beteende som flera i vår omgivning tog illa vid sig av. Jag valde dock att inte bli bitter, vilket gjorde att bekantskapskretsen inte behövde fastna i negativa banor. Förr hade det som skedde både sårat mig och gjort mig besviken, idag har jag ett annat perspektiv; som jag kanske får tillskriva min esoteriska skolning. Jag valde att se det som en naturlig utveckling och en möjlighet för mig själv att gå vidare utan låsningar och begränsningar.

Det är dock fascinerande att se över hur lätt folk kan intala sig att de moraliskt har rätt att svika. Jag såg att sveket skulle komma, men valet att proaktivt själv vara den som svek kändes inte gångbart. Potten var helt enkelt inte värd priset, det var bättre att bara gå vidare. Rådet är att om du skall svika- se till att det är värt det. På ett eller annat sätt så kostar svek alltid, och ofta på sätt man inte kunnat föreställa sig. Grunden till sveket var nog till viss del att man läste mig och mina ambitioner helt fel, kanske spelade även egot in?

Jag känner ett kall både när det gäller stav och hedendomen, jag vill bidra till att skapa förutsättningar för utveckling. Jag ser att nordisk hedendom är en av världens mest potenta andliga vägar. Jag ser ett värde i att möta andra inriktningar och diskutera med dem, utan att för den sakens skull kompromissa eller försaka det egna perspektivet. När man tittar på den historiska hedendomen i det förkristna Norden, så är det tydligt att det var precis detta man gjorde. Man mötte andra traditioner och andra skolor från vitt skilda geografiska områden. Man tittade på dem, man tog intryck och man lärde sig; men man höll stenhårt på sin egen kärna.

Jag har dock märkt att ett par individer gärna misstänkliggör att jag har kontaktytor med andra traditioner, och de projicerar sina egna begränsningar både på mig och på hedendomen i stort. Det finns ingen anledning att ta illa vid sig över det. Det enda jag finner tråkigt är att de begränsar sin egen potential. En del människor hade kunnat utvecklas, om de inte vore så oerhört rädda för att möta sitt eget öde. För att förstå sig själv och sitt syfte, så måste man skåda både inåt och utåt. Man måste våga möta andra och sig själv. Om man skräms dessa möten, så är det nog bäst att man avvaktar med att försöka möta gudomligheter. I det gudomliga finns kunskap och visdom, men också perspektiv som är så skrämmande att det kan smula sönder det egna egot.

Att vandra en andlig väg är inte alltid en bekväm upplevelse, man hamnar lätt i kläm mellan osynliga krafter och det världsliga. Att vara en föregångare är inte heller lätt, det har jag fått erfara indirekt genom min traditionsbärare, Ivar Hafskjold. När Ivar valde att öppna sin familjetradition så var han den första som gjorde det. Det fanns ingen karta och kompass, han fick helt förlita sig på sin instinkt att det han gjorde var rätt. Han stod mellan två val, att låta stav gå under eller att ge utomstående möjlighet att ta del av hans familjs läror.

Många misstrodde Ivar, de projicerade sina egna brister och föreställningar på det han gjorde. Han tillskrevs motiv och syften som inte stämde. Ivars drivmotor var något större, och för de som inte kunde se längre än den egna handen så blev givetvis deras tolkning av situationen skev. Det här är ytterligare ett råd jag vill ge, försök att se bortom din egen horisont. Att hitta framkomliga andliga vägar kräver ett öppet sinne. Vi skall vara kritiska och försiktiga i möten med det nya, men ett stängt sinnelag är något helt annat än ett kritiskt sinnelag. Det stängda sinnet kan överhuvudtaget inte analysera och värdera vad det utsätts för, och utan en värdering finns inte utrymme för kvalificerad kritik värd namnet.

När jag nu försöker bygga vidare och förmedla stav till fler personer så är även jag ute i en terräng som saknar karta. Även jag står inför två val, att hålla stav för mig själv- och därigenom begränsa dess potential; eller att låta andra ta del av den fascinerande kunskap som jag har anförtrotts. Det senare måste vara det självklara valet av många orsaker.

Men att bygga upp en stabil och långsiktig stavkrets i Sverige har inte skett tidigare. Jag vet inte alltid hur jag skall förmedla stav, då det är så stort och så annorlunda jämfört med vad många verkar förvänta sig. Stav är inte enbart en kampkonst, vilket många verkar låsa sig vid, stav är ett andligt system. Men stav är även väsensskilt från stora delar av den moderna hedniska nyandliga rörelsen. Stav påminner inte heller om den syn på andlighet som har präglat de flesta av oss sedan vi var barn.

Stav är något unikt, och jag har börjat förstå att även om jag inte alltid vet vart stav är på väg; så har stav en självmedvetenhet. Valans spådom beskriver att de första människorna saknade förmåga och var ödeslösa. Det var när gudarna gav dem gåvor, bland annat öde och ande, som människorna fick potential. Stav har ett öde och därmed en förmåga och en riktning. Mitt ego säger mig ibland att det är jag som påverkar stavs öde i Sverige, men jag får nog erkänna att i verkligheten är det stav som använder mig för att nå sitt eget öde. Jag är antagligen bara en liten parantes på vägen, oavsett vilken väg som stav har valt.

Stav har genomgått en form av ”Ragnarök” de senaste 25 åren, där det har lämnat ett sammanhang bakom sig, och istället har traditionen försökt hitta sin plats i ett nytt sammanhang. De flesta av de ”barnsjukdomar” som fanns har läkt ut. Stav räknar tiden i nitton års cykler, förra gången vi var vid denna punkt var alltså årsskiftet 1998/1999. Detta var precis vid den punkt då jag själv började upptäcka stav. Insikten om hur mycket som skett de senaste 19 åren, ger också en förväntning om vad som kan tänkas ske de kommande 19 åren! Utveckling föder utveckling.

När året nu skiftar så går vi in i Friggs år enligt stavkalendern, det skall bli väldigt intressant att se vad detta för med sig. Jag hoppas att saker kommer att lugna ned sig en aning, både i det stora hela och i den hedniska miljön. Det här året har präglats av maskulin energi, och det behövs verkligen en feminin motvikt.

Frigg är modergudinnan inom nordisk mytologi, och hon vakar över barnen och familjen. Frigg är väldigt vis, samtidigt som hon är oerhört kraftfull. Oden har fått ångra när han kommit på kant med henne. Inom stavs systematik representerar Frigg läkekonst och örtmedicin, dessa områden har stor potential inom stav, men det är få som aktivt studerar dem idag. Under nästkommande år så hoppas jag att detta är områden som kultiveras.

Jag hade tänkt att följa det kommande årets anda genom att fokusera på det som är nära, att förmedla stav i min familj och i min geografiska närhet. Detta har lett till att vi har bokat upp en gymnastiksal under vårterminen, kontinuerlig träning har saknats, och nu får vi förutsättningarna att även under vinterhalvåret träna tillsammans. Detta är något helt nytt för oss, det har inte skett tidigare.

Jag hoppas att vi på lite sikt kan etablera regelbunden träning även under en längre period. På alla orter med aktning så finns det flertalet kampkonstklubbar som tränar asiatiska stilar flera dagar i veckan. Det måste finnas plats för åtminstone en grupp som regelbundet tränar stav. Det är det enda sättet som kampkonsten inom traditionen kan utvecklas i Sverige. De filosofiska aspekterna är starka i Sverige, sannolikt starkare än någon annanstans; men de praktiska bitarna är vår akilleshäl. Jag uppfattar inte att man kan skilja på det praktiska och det teoretiska; ej heller det fysiska och det psykiska, båda aspekterna måste kultiveras. Denna uppfattning höll förövrigt redan de gamla grekerna.

Nästa år har jag flera planerade föreläsningar, och ett par förfrågningar om att hålla kurser och workshops som väntar på att realiseras. Jag har även funderingar på att arrangera en s.k. retreat under våren, helt utifrån ett hedniskt perspektiv. Vi planerar att hålla sommarting på Sörmlands Stavhov för femte året i rad, det är oerhört kul att vi kunnat upprätthålla denna tradition. Eftersom intresset växer, så måste vi dock se över upplägget inför den här sommaren. Jag har flera idéer om vägar framåt, men jag vet ännu inte vart vi landar. Detta tänkte jag försöka kommunicera i samband med nästa högtid enligt stavkalendern, nämligen vintertinget.

Jag hoppas även på att blogga lite mer regelbundet nästa år. Men mina artiklar brukar komma till under två premisser, antingen som ett resultat av mina egna studier då jag försöker strukturera kunskapen för mig själv. Eller som ett resultat av frågor från andra. Vill ni läsa mer om stav eller min syn på hedendom, så fråga gärna. Många artiklar har kommit till som direkta svar på frågor som har ställts till mig.

Tack all ni som bidragit under detta år på olika sätt, oavsett om vi möts i verkligheten eller interagerat genom cyberrymden. Vill ni diskutera hedendom så sök gärna upp gruppen nordisk hedendom på Facebook, en grupp som helt och fullt fokuserar på andliga diskussioner och perspektiv.

God jul och gott nytt år! Må Frigg bistå Er under nästkommande år.